När jag insåg hur jag portionerade ut berättelsen om åkerfräkenkvinnan bit för bit i mina blogginlägg letade jag efter ett sätt för dig som ville det att få möta helheten. Jag har landat i nåt som går att lyssna på snarare än att läsa. Och till skillnad från när jag har översatt mina blogginlägg mellan svenska och engelska med lite hjälp från en maskin så kändes just det inte rätt den här gången. Berättar jag helheten, även om det är i en kortversion, vill jag försöka få fatt i den där respekten för sagans integritet igen. Så jag har skrivit två olika manus. Ett för varje språk. Låtit händelseförloppet få uppstå på nytt i det nya språket. På så vis lärde jag mig mer om hur berättelser bor i sitt eget språk. Kan du både svenska och engelska kan du lyssna på båda och se om dom ger dig olika bilder.
Den här gången har jag skrivit ner mina ord i ett dokument i datorn. Annars skriver jag ju aldrig ner orden utan dom finns i minnet, mitt huvud, ute i skogen, i luften mellan mig och åhörarna. Men jag vet hur svårt jag skulle ha att vara fåordig utan manus.
När jag skulle tala in ljudfilerna hörde jag en liten röst i mitt huvud säga; gå ut! Så jag tog cykeln ut i det mycket stillsamma duggregnet och läste för dig ifrån en mossig kulle.
Välkommen in i berättelsens värld!
Kortversion på svenska
Short English version
