SCEN 6 MYRMANNEN
LO OCH SEBBE:
Hans klass var jobbig fast vi trodde mest att den var jobbig mot oss.
Vi skrattade åt det.
Dom är små monster eller hur?
Vi kan lätt ta dom med våran airstrike.
(paus)
Okej vi kan ha sagt nåt.
Det lät ju så sjukt kul.
Och töntigt.
Myrmannen.
Han borde skaffa antenner!
Myrmannen!
(paus)
Men han var ju med oss på rasterna.
Det måste dom ju ha sett.
SEBBE:
Ibra och David i sexan såg det i alla fall. En dag klättrade dom efter oss över staketet och kom fram till mig och sa att det passade ju bra att vi hängde med lågstadiet eftersom vi höll på med lekar på rasterna.
LO:
Vi hade inte ens med oss Mateo då. Han fick inte gå utanför staketet och det här var innan vi började smuggla med honom ut.
SEBBE:
Och du var inte precis till nån hjälp för du började göra Protectors Shield på dom.
LO:
10 seconds to protector!
SEBBE:
(till publiken) På killarna i sexan.
LO OCH SEBBE:
Protectors Shield!
SEBBE:
Så nu kanske ni fattar hur jag hade det.
(paus)
LO:
Det är bara det att jag inte kan bry mig om vad såna som Ibra och David tycker. Jag är liksom immun.
SEBBE:
Inte jag.
LO:
Vi lekte ju med ett lågstadiebarn.
Så dom hade ju rätt.
SEBBE:
Vi lekte inte med honom.
LO:
Jag vet inte vad vi gjorde.
(Lo blir FREDRIKA)
FREDRIKA:
Sebastian kom och sitt.
LO:
(till publiken) Hon gör så Fredrika. Hon ler när hon är arg.
FREDRIKA:
Sebastian jag pratar med dig.
SEBBE:
Jag vet.
Du pratar alltid med mig.
FREDRIKA:
Det är för att du till skillnad från Lo kan vara stilla mer än två minuter så att man kan prata med dig. Vad är det här med Mateo för nånting? Vad är det ni har satt igång med?
SEBBE:
Vi har inte satt igång nånting!
Vi hjälper honom ju!
FREDRIKA:
Ni hjälper honom?
Med att kalla honom för en insekt?
SEBBE:
Han gillar ju insekter.
Det gör ju du också.
Vi förstår oss på honom. Och det verkar ju inte hans klass göra.
Förresten är Myrmannen inte nån insekt.
Myrmannen är en superhjälte.
En av Marvels coolaste.
När han har sin dräkt kan han krympa sig till så här liten och ändå ha en vuxen mans styrka.
Har du aldrig hört talas om Ant Man?
FREDRIKA:
Sebastian ta det lugnt…
SEBBE:
Plus att det inte alls var vi som hittade på det.
Dom i hans klass har säkert kallat honom för det ända sen han började.
Det är bara ni lärare som inte märker sånt.
Om det inte var för oss skulle han vara mera mobbad.
Vi stoppar dom värsta grejerna.
Och så lär vi honom att tro på sig själv.
(paus)
LO:
På sätt och vis gjorde vi ju det.
SEBBE:
Just då när jag sa det kändes det inte ens som att jag ljög.
Vi lärde honom ju att tro på sina superkrafter.
(Lo blir Mateo)
MATEO:
Dom kallar mig för saker.
SEBBE:
Det är likadant för oss, i våran klass. Dom kallar oss för saker och tror att vi bara leker.
MATEO:
Fast vad kan jag egentligen?
SEBBE:
Om dom visste det skulle dom lämna dig ifred.
MATEO:
Det kan vara bra om dom lämnar mig ifred. Fast jag tror inte att jag har några krafter.
SEBBE:
Gissa vad jag tänker på nu!
MATEO:
Mat.
SEBBE:
Rätt!
MATEO:
Det är snart lunch.
SEBBE:
Och nu?
MATEO:
Du kanske tänker på ifall solen skulle komma närmare jorden så att vi brinner upp.
Om man har superkrafter kan man flytta jordklotet lite då. Så det blir lagom avstånd igen. Och hålla det där.
SEBBE:
Hey! Kiddo!
Rätt igen!
Hur kunde du veta det?
Vi har upptäckt din första superkraft.
Inte att flytta jordklot. Men tankeläsning.
MATEO:
Jag har sett det på dina ögon. Att du ibland tänker på väldigt stora saker.
(paus)
SEBBE:
Jag gör ju det.
(Sebbe går bort till sina hörlurar igen och sätter dom på sig. Lo betraktar honom lite. Fortsätter till publiken)
LO:
Sen ville han veta vad han mer hade för krafter. (tar av Sebbe lurarna och sätter sig mittemot honom) Och det var då vi bestämde oss för att ta med honom över staketet till skogen.
