Sommaren gör precis en märklig återkomst de här septemberdagarna och det får mig att minnas barnmanusdagarna på Grinda, då tidigare arbetskamraten Saga Löved och jag coachade varandras pjäsprojekt. Jag har skrivit en dramatisering av en bröderna Grimm-saga och har haft mycket roligt med den. Frågan var bara; är den spelbar? Vilken barngrupp skulle den fungera för? Och hur hanterar man sagans trefaldiga upprepningar på en teaterscen utan att det känns tungrott? Nu finns Djävulens tre hårstrån hos min arbetsgivare ATR och i min värld så passar den för en rättså stor grupp i blandade åldrar, och det finns en guldig roll för en grinig gammal gubbe med för den delen.
Grimm på Grinda
