Ett nytt roligt spår i mitt pjässkrivande har uppstått. Tack vare mitt arbete på Amatörteaterns Riksförbund har jag fått upp ögonen för behovet av nya manus för mycket unga skådespelare. Riksteaterns LÄNK som sedan många år nu drivs av Edward Buffalo Bromberg har försett alla teaterintresserade ungdomar med ett trettiotal nyskrivna pjäser vid det här laget, och det börjar bubbla hos både teaterpedagoger, amatörteaterorganisationer och barn. Fler pjäser för 9-14åringarna behövs nu och jag vill från hjärtat rekommendera alla dramatiker upplevelsen att besöka en grupp sjätteklassare som repeterar ens manus. Eller att bara besöka en grupp med ett manus och be om en läsning och barnens/ungdomarnas åsikter om det. Så kreativt, så mycket energi, så mycket smarta synpunkter. Själv ska jag snart på återbesök till en grupp teatervana 13åringar som har tagit sig an min ”amatörgruppsbearbetning” av pjäsen Stjärnpojken som jag skrev för Ung Scen Öst för många år sen. Då ett manus för två manliga skådespelare. Nu ett drama för tio äldre barn eller ungdomar. Fler karaktärer, fler röster i den kakafoni som är berättelsen. Samma grundläggande drama om vilket som är värst; ensamhet bland stjärnorna eller ensamhet på skolgården. Längtar så efter att få se och är glad att ensemblen håller till på Kulturskolan i Vaxholm, på nära reseavstånd så jag kan följa arbetet. Få tips på strykningar och förändringar från experterna själva, 13åringarna som ska stå på scen med min berättelse som fått det egna namnet Skeppet Stjärnan.
