September 2021 deltog jag som jag rapporterat om tidigare i en kurs i storytelling, muntliga traditioner och poetik på en konstnärlig högskola i Devon, nära Dartmoor i England. Ett stort äventyr som också var mitt första kliv ut ur en lång lockdownpräglad tid. Jag kom bort från mitt köksbord, ut till träd och floder och in i mycket gamla läkande berättelser. Samtidigt svårt och utmanande att studera på engelska, att vara konstnärlig på engelsk högskola, att återerövra det akademiska och samtidigt öppna på de konstnärliga kranarna och skapa ett work-in-progress. Jag valde att fokusera på träd, på att lösa upp gränserna lite mellan människa och natur, att samtala med dom inre och yttre djur jag stötte på. Gissa om jag var generad när jag skulle läsa upp mina dikter på ett främmande språk för mina kurskamrater. Men det var ett vänligt gäng så det gick bra, här finns de på bild ute på heden för att besöka Grey Wether Stones i snålblåsten och höra deras historia. Vill du se lite av vad jag höll på med, inklusive hemmagjorda ”cave art”-läxan; att göra grottkonst i Nackareservatet när jag kommit hem – så finns det här.
