Tidigt i mitt arbete med Åkerfräkenflickans berättelse var det en del av den jag hade svårt att närma mig. Så pass mycket att jag inte var säker på att jag nånsin skulle kunna berätta den. Det var inte det där ögonblicket då flickan får sitt ansikte avslitet. Visst har det oroat mig, och jag har […]
Läs mer … from Hästen som höll tyst VI – Floden och de röda pärlorna
Den här serien av blogginlägg fungerar också som en del av mitt mastersarbete på Plymouth University. Jag översätter det mesta av mitt arbete till båda språken men just i det här inlägget dominerar engelskan. Mina lärare får i sin tur ta del av själva berättandet på svenska. I mellanrummet mellan språken finns också kroppen och […]
I går kväll surfade jag runt på internet i timmar innan jag släckte lampan. Sen drömde jag att jag arbetade. När jag vaknade kopplade jag upp mig igen, snabbt för att inte behöva känna vidden av den där oron i kroppen. Sudoku i stället för frukost. Nyheter från en trasig värld i stället för att […]
Jag har tidigare sagt om min sibiriska berättelse att den är djupt hoppingivande. En liten strykarhund står för den vackraste av hjälteinsatser, men för att kunna berätta om den måste jag ta er med genom berättelsens smärtpunkter. Jag tänker att det är just för att berättelsen tar med mig ner i ett mörker, till nånting […]
Läs mer … from Hästen som höll tyst III – det stulna ansiktet
Jag skrev i mitt förra inlägg om att den talande hästen, ni vet den som en ung kvinna, född ur en planta, fick i bröllopsgåva, att denna häst var extra spännande för mig eftersom den faktiskt håller tyst just när den hade kunnat hjälpa till genom att säga något. Var det blyghet? Ville hästen låta […]
Du som har följt mig här på hemsidan vet att jag sedan hösten 2021 bit för bit läser en Master i ”The Poetics of Imagination” i södra England. Mycket har hänt på vägen. Härliga saker, som att jag har tagit mina första stapplande steg som storyteller. Och brutalare, som att den lilla konstnärliga högskolan som […]
