The Word Swallower’s Winter Memory Club

Min vän Ellie Robins som jag studerat det aningens mystiska ämnet ”Fantasins poetik” med på Dartington Art College har en Substack. Alltså en blogg på plattformen med samma namn . Där bjöd hon i slutet av sommaren in till en klubb via zoom för alla som vill upptäcka och uppväcka sin förmåga att minnas. Vad […]

Läs mer … from The Word Swallower’s Winter Memory Club

Hästen som höll tyst VI – Floden och de röda pärlorna

Tidigt i mitt arbete med Åkerfräkenflickans berättelse var det en del av den jag hade svårt att närma mig. Så pass mycket att jag inte var säker på att jag nånsin skulle kunna berätta den. Det var inte det där ögonblicket då flickan får sitt ansikte avslitet. Visst har det oroat mig, och jag har […]

Läs mer … from Hästen som höll tyst VI – Floden och de röda pärlorna

Hästen som höll tyst V – Röster

Den här serien av blogginlägg fungerar också som en del av mitt mastersarbete på Plymouth University. Jag översätter det mesta av mitt arbete till båda språken men just i det här inlägget dominerar engelskan. Mina lärare får i sin tur ta del av själva berättandet på svenska. I mellanrummet mellan språken finns också kroppen och […]

Läs mer … from Hästen som höll tyst V – Röster

Hästen som höll tyst IV – rävfällor

I går kväll surfade jag runt på internet i timmar innan jag släckte lampan. Sen drömde jag att jag arbetade. När jag vaknade kopplade jag upp mig igen, snabbt för att inte behöva känna vidden av den där oron i kroppen. Sudoku i stället för frukost. Nyheter från en trasig värld i stället för att […]

Läs mer … from Hästen som höll tyst IV – rävfällor

Hästen som höll tyst III – det stulna ansiktet

Jag har tidigare sagt om min sibiriska berättelse att den är djupt hoppingivande. En liten strykarhund står för den vackraste av hjälteinsatser, men för att kunna berätta om den måste jag ta er med genom berättelsens smärtpunkter. Jag tänker att det är just för att berättelsen tar med mig ner i ett mörker, till nånting […]

Läs mer … from Hästen som höll tyst III – det stulna ansiktet

Hästen som höll tyst II – Ljusätarna

Jag skrev i mitt förra inlägg om att den talande hästen, ni vet den som en ung kvinna, född ur en planta, fick i bröllopsgåva, att denna häst var extra spännande för mig eftersom den faktiskt håller tyst just när den hade kunnat hjälpa till genom att säga något. Var det blyghet? Ville hästen låta […]

Läs mer … from Hästen som höll tyst II – Ljusätarna